2014. január 27., hétfő

Vikingkarácsony II. // Vikingajul II.

December 24., délután három óra. Egész Svédország a tévé előtt ül és a Donald Kacsa (svédül Kalle Anka) rajzfilm összeállítást nézi. A hagyomány 1960 karácsonyáig nyúlik vissza, ekkor sugározta először a svéd televízió (svt) a Disney blokkot, amit aztán évről-évre megismételt. A máig tartó népszerűségnek az lehet az eredete, hogy a tévében nagyon ritkán lehetett látni rajzfilmeket, ezért várta mindenki a karácsonyi adást. Egyik évben majdnem átkerült a sugárzás joga a TV3 kereskedelmi csatornára, de mivel nem mindenki tudja fogni ezt az adót, kitört az országos botrány. A svédek egy emberként álltak ki Donald Kacsáért.

Természetesen karácsonyi koncertet, templomi közvetítést is láthatunk az svt-n. Az első sorban a királyi család ül figyelő tekintettel, tudják, hogy adásban vannak. A karácsonyi történetet a nép egyszerű gyermeke, Victoria hercegnő olvassa fel a Bibliából.
A Donald Kacsa után a gyerekek tűkön ülnek, hiszen bármelyik pillanatban betoppanhat a mikulás, azaz a jultomte. A tomte eredete a svéd néphagyományban keresendő, de kinézetre az angolszász Santa Clausra hasonlít.

Sosem gondoltam volna, hogy elkísérhetem a svéd mikulást az ajándékosztó útján. Ugyanis életem társa színházi emberként dolgozik év közben, de – mint mondja – a legnehezebb fellépése mindig szentestére tehető, amikor tomte öltözetben, elváltoztatott hangon érdeklődik: vannak itt jó gyerekek?

Jultomte


Szintén a régi, skandináv hagyományokhoz köthető a karácsonyi bakkecske figurája, amely elengedhetetlen kelléke volt a népszokásoknak, játékoknak.
A legismertebb mai, karácsonyi bakkecskét Gävle városában (félúton Stockholm és Sundsvall között) készítik el szalmából. A 13 méter magas, 7 méter széles alkotás szinte minden évben szabotázs áldozatává válik.  A Gävlebakot először 1966-ban állította fel a város, de csak szilveszterig élt, mivel felgyújtották. A bakkecske állítása és illegális lángba borítása azóta is hagyomány Gävle-ben. Hiába fedik be a szalmaszobrot impregnált anyaggal, a tettesek így is majdnem minden évben sikerrel járnak.


Gävlebocken



Gävlebak


Karácsony másnapján megkezdődnek a két ünnep közötti leértékelések. Ilyenkor többen vannak az üzletekben, mint advent idején. Amit nem sikerült karácsonyig eladni, most azt is elviszik, igaz néhány koronával olcsóbban. A tömegben préselődve hamar elillan a karácsonyi hangulat. A vásárlás végeztével az emberek már nem terítik meg otthon a karácsonyi asztalt, inkább behajtanak a gyorsétteremhez és vesznek egy hamburgert. 





24. december, klockan är tre på eftermiddag. Hela Sverige sitter framför tv:n och tittar på Kalle Anka. Traditionen började på julafton 1960, när den svenska tv:n (svt) sände programmet för första gången och därefter fortsatte det varje år. Anledningen till populariteten är att det ganska sällan sändes tecknade filmer på tv:n.  När TV3 fick rättigheterna till Disneys produktioner blev det nästan uppror i landet beroende på att inte alla har den här kanalen. Svenskarna slogs för Kalle Anka.

Naturligtvis kan man titta på gudstjänst och julkonsert på svt. I första raden sitter kungliga familjen med observerande blick, de vet att de visades på tv. Kronprinsessan Viktoria läser upp julevangeliet som vilken Svensson som helst från Bibeln.
Efter Kalle Anka blir barnen upphetsade, för jultomten kan komma när som helst. Tomten kommer från den gamla svenska folkstraditionen, men till utseendet är lik en anglosaxare som Santa Claus.

Jag har aldrig tänkt att jag skulle följa med jultomten på sin tjänsteförrättning. Min sambo, som jobbar med teater, besöker barnen som tomte varje jul. Enligt honom är det den svåraste rollen i hela året. I tomtedräkten, med en annan röst frågar han: finns det några snälla barn här?

Det finns en annan figur som tillhör till den gamla folkstraditionen: julbocken. Den använde man tidigare i den svenska kulturen.
Den mest berömda, nutidens julbock gör man i Gävle (halvvägs mellan Stockholm och Sundsvall) av halm. Gävlebocken, som är 13 meter hög och 7 meter bred, utsätts för sabotage nästan varje år. Bocken uppställdes 1966 första gången, men den brändes vid nyårsafton samma år. Varje år ställer man ut en julbock i Gävle och varje år blir den nerbränd. Trots att staden använder impregnerat material på julbocken, lyckas gärningsmän bränna den nästa varje år. Det går till och med att spela på vilket datum den blir nerbränd.

Andradagen börjar mellandagsrea. Då är det mer folk på affärerna än vid advent. Den som butikerna inte kunde sälja innan jul, köper man några kronor billigare nu. Man pressar sig i kön, utan att känna någon julkänsla.  När man är klar med shoppingen, dukar man inte julbordet hemma. Man svänger in till en snabbrestaurang och köper en hamburgare. 

2014. január 22., szerda

Vikingkarácsony I. // Vikingajul I.

God jul! Emlékszem, néhány évvel ezelőtt az IKEA áruház ezekkel a szavakkal kívánt boldog karácsonyt a Budapest utcáin elhelyezett óriásplakátokon. A god-good-gut szó jelentésére még csak rá lehet jönni valahogy, de mi lehet az a jul? Míg több európai nyelvben a karácsony szó magában foglalja az ünnep keresztény jellegét (Christmas, Weihnachten), addig Skandináviában a viking eredetet őrzi a jul szó.


God jul!



A svédek már advent előtt karácsonyi fényekkel díszítik a lakást: a háromszög alakú, elektromos gyertya és a csillag minden ablakban világít. Ily módon a „hosszú skandináv éjszakák” is könnyebben elviselhetőek.


Adventi gyertya
Adventi csillag



Napközben a kávé mellé mindig kerül az asztalra néhány svéd, karácsonyi sütemény, a pepparkakor, valamint a mazsolával és mandulával feldobott forraltbor, a glögg. Alkoholos és alkoholmentes változata egyaránt közkedvelt.

Glögg & pepparkakor


Míg Magyarországon a karácsonyi ételeket hivatalosan az ünnepen kezdik enni, addig Svédországban gyakorlatilag ezt teszik egész decemberben. Az éttermek egymással versengve csábítják a vendégeket a megterített julbord-hoz, azaz a karácsonyi ételekkel megrakott svédasztalhoz. Ez a hagyomány a viking időkbe nyúlik vissza, az evés-ivás fontos tartozéka volt az akkori ünnepnek (is).

A karácsonyi asztalon leggyakrabban az alábbi ételek kapnak helyet:
- karácsonyi sonka: kb. mint a magyar húsvéti sonka, de főzve árulják. Otthon csak mustárba, mézbe és zsemlemorzsába kell forgatni.
- májpástétom
- pácolt hering
- marinált lazac
- húsgolyók
- apró virslik (prinskorvar)
- anjovis-szal, azaz szardellával dúsított „rakott krumpli”, a Jansson kísértése (Janssons frestelse).


Julbord, a karácsonyi svédasztal

Jansson kísértése



A snapsz elengedhetetlen tartozéka az ünnepnek, de akik inkább alkoholmentes frissítőre szavaznak, azok a karácsonyi mustot fogyasztják. Ez az ital egy malátás, szénsavas üdítő, nem édes, cukros, inkább kellemesen fanyar íze van. Csak advent idején és húsvétkor lehet kapni (akkor húsvéti must néven szerepel), de karácsonykor a legnépszerűbb. Ilyenkor a többi üdítőital szóba sem kerül, a kólára rá se néznek a vásárlók. Hiába a masszív reklámkampány, a Coca-Cola eladása minden decemberben drasztikusan csökken Svédországban. Próbálkoztak már a recept megvásárlásával és saját must gyártásával is, sikertelenül. Több, különböző márkájú karácsonyi must létezik, véleményem szerint a norrlandi Zeunerts a legfinomabb.




Külön tudomány, hogyan fogyaszt az ember a karácsonyi asztalról. Tiszta szerencse, hogy több alkalommal is nyílik lehetőség gyakorlásra advent idején, így szenteste már tapasztaltan állhatunk neki a fogásoknak. A legjobb, ha egyszerre csak halas, vagy húsos ételeket teszünk a tányérra, ne keverjük! És főleg ne ejtsük bele a májast a heringes üvegbe (ahogy én tettem).


(Folyt. köv.)




God jul! Jag minns, att varuhuset IKEA önskade god jul på svenska på reklamplakat i Budapest några år sen. Man kan lätt gissa vad ordet god-good-gut kan betyda, men hur är det med jul? Vad är det för nånting? Medan ordet jul har en anknytning till den kristna festen i flera europeiska språk (Christmas, Weihnachten), går ordet till vikingatraditionerna i Skandinavien.

Svenskarna börjar julpynta redan innan advent: de tar fram de triangellika ljusstakarna och hänger julstjärnor som lyser i varje fönster. På det här sättet kan man lättare klara de långa, mörka kvällarna.

Till fika äter man svenska julkakor som heter pepparkakor och man dricker glögg med russin och mandel. Det är populärt med- eller utan alkohol.

I Ungern börjar man äta julmat på julafton, i Sverige gör man det hela december. Restaurangerna konkurrerar med varandra för att bjuda gästerna till dukat julbord, som är smörgåsbord med julmat. Den här traditionen har sitt ursprung i vikingatiden, att äta och dricka tillhörde (också) dåtidens fest.
På julbordet kan man oftast hitta följande maträtter:

- julskinka: det är ungefär som påskskinka i Ungern, men man köper den förkokt. Man behöver bara griljera den med honung, senap och ströbröd.
- lite prinskorv
- leverpastej
- inlagd sill
- gravad lax
- köttbullar
- ”Potatisgratäng” med ansjovis som heter Janssons frestelse.

Snapsen tillhör naturligtvis till festen, men de som dricker alkoholfria drycker, tar julmust. Det är en kolsyrad läsk med malt, som har mer bitter än söt smak. Man kan köpa det från advent och till påsk (heter drycken påskmust), men det är mest populärt vid jul. Då kommer de andra läskedryckerna inte ens i fråga, man tittar inte på colaburkarna på affärerna. Trots de aggressiva reklamkampanjerna minskar Coca-Colas försäljning drastiskt varje december i Sverige. De försökte köpa receptet, eller producera egen must, utan succé. Det finns julmust med olika märken, jag tycker att Zeunerts från Norrland är den godaste.

Det är en konst hur man äter från julbordet. Det är ren tur att man har möjlighet att öva under advent, så man kan konsumera julmat med viss erfarenhet på julafton. Det är bäst om man inte tar fisk eller kött på tallriken samtidigt, det är bäst att inte blanda dem! Men viktigaste att man inte tappar leverpastejbiten i sillburken (som jag gjorde).


(Fortsättning följer)