2015. május 16., szombat

Szép új világ // Du sköna nya värld

Hiába az internet és a modern technika, a svédek manapság is szívesen járatják a helyi lapokat, hogy a reggelizőasztalnál tájékozódjanak, mi történt a környéken.
A mai újságban az alábbi cikkre lettem figyelmes:

Fonalgombolyagot loptak Söråkerben (Sundsvall közelében)

A hírből kiderült, hogy a tolvajok nem hagytak nyomot maguk után, nem feszítették fel az ajtót és a kulcsok sem tűntek el. Nem tudni, mennyi fonal tűnt el, csak az a biztos, hogy piros, rózsaszín és lila színűek voltak. Mivel a károsult egy hetet várt a bejelentéssel, így a rendőrség nem tudja követni a forró nyomot és nincs sok esély, hogy felgombolyítsák az ügyet. Hogy mennyit érnek a tarka szálak, arról a hetvenéves asszony nem tudott felvilágosítást adni.

Ó, ha a magyar újságok bűnügyi rovatában is ilyen hírek szerepelnének! Ha a kriminális cselekedetek hasonló szenzációkban merülnének ki! – gondoltam a cikk olvasása közben. De aztán rájöttem, hogy az utópiát valahol máshol kell keresni:

Képzeljünk el egy magyar hetvenéves hölgyet, amint betelefonál a rendőrségre, hogy ellopták a fonalkészletét. Vajon milyen választ kaphat? Nem hiszem, hogy a rendőrautó szirénázva rohanna a helyszínre. És ha valamilyen csoda folytán mégis megtörténik a helyszínelés, akkor vajon nem próbálnák-e meggyőzni a rendőrök az öregasszonyt, hogy biztos csak elpakolta valahova az értékes fonalakat? Megindítanák-e a nyomozást egyáltalán? 

Talán soha nem tudjuk meg, mi történt a fonalakkal. De az biztos, hogy ennek az asszonynak, aki bizonyára egész életében adózott, máskor is lesz mersze, hogy felhívja a rendőrséget, akár komolyabb ügyben is. Nem kell attól tartania, hogy ki se jönnek, vagy kinevetik az általa is fizetett rendőrök. Azt hiszem, a demokrácia néha ilyen apró részletekben rejlik.


Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT




Trots internet och den moderna tekniken abonnerar svenskarna fortfarande på morgontidningar, för att de vill få de lokala nyheterna vid frukostbordet.
Jag såg den här artikeln i dagens tidning:


"Garntjuvarna lämnade inga spår.
Det gör att polisen inte har någon röd tråd att följa.
Så det är tvivelaktigt om stölden går att nysta upp.

Polisen har fått in en anmälan om en stöld från en lägenhet i Söråker. Enligt polisanmälan så finns det inga som helst spår efter inbrott i lägenheten.

– Det finns inga brytmärken på vare sig dörrar eller fönster och inga nycklar är borttappade, säger Patrik Sundlöf, förundersökningsledare vid polisen i Timrå.
Det som stulits är ett okänt antal garnnystan. De är röda, rosa och lila till färgen. Polisanmälan gjordes först en vecka efter det att stölden uppdagades och om den fördröjningen gör att polisen just nu står utan spår i jakten på garntjuvarna är oklar.

– Vi har ingen röd tråd att följa i nuläget, säger Patrik Sundlöf.
Så förutsättningarna för att nysta upp garnstölden i Söråker är inte de bästa. Hur mycket de färgglada nystanen är värda har inte kvinnan, som är i 70-åldern, uppgett i polisanmälan.”

Om de ungerska tidningarna hade brottsnyheter som den här! Om det vore den mest allvarliga kriminaliteten i Ungern! – tänkte jag först när jag läste artikeln. Men sen kom jag på att utopin finns nån annanstans:

Tänk om en ungersk 70-årig kvinna ringer polisen att hennes garnnystan blev stulna. Vad får hon för svar? Jag tror inte att någon polisbil skulle skynda sig till platsen med påslagna blåljus. Om de skulle komma fram till brottsplatsen, skulle polisen kanske övertyga den gamla kvinnan att hon packade de värdefulla garnerna på ett säkert ställe? Skulle de börja spana över huvudtaget?

Kanske får vi aldrig veta vad hände med dessa garnnystan. Men det är säkert att den här kvinnan, som kanske har betalat skatt i hela sitt liv, vågar ringa polisen någon annan gång också, i något mer seriöst tillfälle. Hon behöver inte vara rädd att polisen, som är betald av henne också, åker inte ut till henne, eller de skrattar åt henne. Jag tror, att det demokratiska samhället visar sig i sådana små händelser.

2015. január 25., vasárnap

„Mennyi híd kell még?” // "En bro för mycket?"

Azt hiszem, a sundsvalliak legszívesebben megállítanák az időt. Ugyanis február elsejétől fizetős lesz a nemrég átadott új híd, amely máris átformálta a város látképét. Az elmúlt egy hónapban ingyenesen kerülhettük ki a központot, de nemsokára kilenc koronát kell fizetnie a személyautósoknak egy átkelésért.

Európa legnagyobb építkezése zajlott itt az elmúlt időszakban. A Sundsvallhíd és a hozzátartozó új autópályaszakasz a tervezettnél egy évvel korábban elkészült, így jelentősen lerövidül a közlekedés ideje a keleti parton (például a Sundsvall – Stockholm vonalon).

Már maga a kivitelezés hatalmas látványosság volt, a híd darabjainak az összeillesztését jelentős nézősereg kísérte figyelemmel a partról.

Sundsvallhíd // Sundsvallsbron

Sundsvallhíd // Sundsvallsbron




A megnyitóünnepségen tiszteletét tette XVI. Carl Gustaf király. Bár már 1973 óta uralkodik, beszédét hallgatva az volt az érzésem, hogy most szerepel először nyilvánosság előtt. Érkezése előtt a város vezetése gyorsan arrébbgurította a környéken letelepedett román koldusok lakókocsijait. Mikor ez az uralkodó fülébe jutott, az udvar kérdőre vonta a helyi politikusokat, mire a felelősök személyesen kértek bocsánatot az érintettektől és áramellátást, toalettet valamint újabb lakókocsit bocsátottak a bevándolók rendelkezésére. „Jöhetne gyakrabban is a király.” – foglalta össze a történteket az egyik szociális munkás.







Jag tror, att Sundsvallsborna helst vill stoppa tiden. För från första februari måste man betala för att använda den nya bron, som redan har förändrat stadsbilden. Fram till dess kan man köra över den gratis och man undviker den längre vägen genom centrum, men snart måste bilisterna betala nio kronor för en enkelfart. 

Europas största byggnadsprojekt förverkligades i slutet av december. Sundsvallsbron och den nya motorvägen blev klar ett år tidigare än beräknat, så restiden blir kortare på alla bilresor efter östkusten till exempel mellan Sundsvall-Stockholm. 

Själva byggandet var en stor sevärdhet: mycket folk brukade titta på när man passade in nya brodelar. 

På öppningsceremonin deltog kungen, Carl den XVI. Gustaf. Fast han har regerat från 1973, hade jag en känsla, att det var hans första tal som han höll för publik. Innan han kom till stan, tog kommunen bort de rumänska tiggarnas husvagnar som stod på platsen. När hovet fick veta det, frågade de kommunen, vad det var som pågick. Så de ansvariga ledarna bad om ursäkt till tiggarna personligt och kommunen ordnade med en ny husvagn, ström och toamöjlighet till EU- migranterna. ”Kungen kunde komma oftare.” – sammanfattade historien en volontär som hjälper tiggarna.