A húsvéti boszorkányoktól a Valpurgis ünnepig // Från påskkärringar till Valborgsmässoafton

Nagycsütörtök napján a gyerekek kendőt kötnek a fejükre, kipirosítják az arcukat és így, húsvéti boszorkánynak öltözve jártak házról-házra, hogy egy kis édességért cserébe kellemes ünnepeket kívánjanak.

Ez a szokás egy népi hiedelmből ered, mely szerint a boszorkányok nagycsütörtökön felkerekedtek és seprűnyélen Blåkulla-ba repültek, hogy ott az ördöggel ünnepeljenek egészen húsvét vasárnapig. Svédországban jelentős volt a boszorkányüldözés, ezért ha egy nőre ráfogták, hogy Blåkulla-n járt, akkor az az életébe kerülhetett. Hiába védekezett a megvádolt asszony, hogy ő nem ment sehova, ugyanis a boszorkányok úgy tudtak elrepülni, hogy testben mindvégig otthon maradtak. Gyakran gyerekek tanúskodtak ellenük, mert a babona szerint őket is magukkal vitték a boszorkányok, hogy együtt vegyenek részt az ördögi tivornyán. Érdekesség, hogy Blåkulla nevű település több helyen is létezik a valóságban is, az egyik Sundsvalltól nem messze helyezkedik el.

Blåkulla

Nagycsütörtökön csak fél napot dolgozik a svédek többsége, nagypéntek piros betűs ünnep, hogy legyen idő Blåkulla-ba repülni méltóképpen megülni az ünnepet. Továbbá a húsvét hétfő is fizetett szabadnap.

Természetesen a svédek ilyenkor is megterítik a svédasztalt. A húsvéti ételek hasonlítanak a karácsonyiakhoz, de valamivel könnyebbek a fogások. A sonka, a pácolt hering és a tojás nem hiányozhatnak a menüből. A karácsonyi must helyett húsvéti mustot fogyasztanak. Az íze ugyanaz, de a malátás üdítőitalt ilyenkor påskmust (húsvéti must) néven árulják az üzletekben.

húsvéti must

A tojásfestésnek itt is van hagyománya, de a svédek számára ugyanolyan fontos, hogy a hosszú tél után a lakást tavaszi díszbe öltöztessék. A legkedveltebb szín a sárga, talán azért, mert a nárcisz (melynek svéd neve påsklilja, azaz húsvéti liliom) ilyenkor virágzik. A bokrokat színes tollpihékkel díszítik fel, ebből lesz a húsvéti nyírfavessző, melynek eredete virágvasárnaphoz köthető. 

påskris // húsvéti nyírfavessző

A gyerekek húsvéti tojásokat kapnak ajándékba. Ezek különböző méretű, díszes, tojás alakú kartonpapír tokok, amelyekbe édességet, apró játékokat rejtettek a szülők. Csokinyúllal csak elvétve találkoztam az üzletekben, a csokitojás előfordul, de a svéd gyerekek még mindig az apró cukorkáknak örülnek a legjobban. 

Påskägg // svéd húsvéti tojás

Idén tavaszias volt az időjárás húsvétkor, de tavaly, amikor március elején itt jártam, még jócskán hó borította a földet. Mivel sütött a nap, a szomszédok kint üldögéltek a hóban. Én ilyet előtte még nem láttam! A kulturális sokk elemi erővel hatott rám, az (akkor még leendő) élettársamtól vártam a magyarázatot.

- Hát ezek meg mit csinálnak? – kérdeztem.
- Kávéznak.
- A HÓBAN????
- Igen.
- Miii????
- Ez itt teljesen természetes.

Mindezidáig a szabadtéri kávézásról más elképzeléseim voltak, dehát észak ebben is különbözik.

kávézás a hóban // fika i snön

Az elmaradt rossz idő április 30-án érkezett meg. Ez a nap nevezetes dátum Svédországban (és többfelé Európában), ugyanis ilyenkor tartják a Valpurgis ünnepet. Mint sok más szokás, ez is a pogány időkbe nyúlik vissza. Mikor leszáll az este, a svédek összegyűlnek, hatalmas tüzet gyújtanak és énekelnek. Elégetik a régi dolgaikat és egyúttal a telet is, hogy helyet adjanak a megújhódásnak, a tavasznak. Régebben több napig égett a hatalmas tűz, ugyanis a kanapétól kezdve a rossz autógumiig mindent rádobtak. Manapság a környezettudatos svédek már csak fát égetnek. A hatás így is magával ragadó, de a helyiek legyintenek, ez semmi a régi máglyákhoz képest.

A városban többfelé tartottak Valpurgis ünnepet, a legnagyobb mulatság már délután négykor elkezdődött a Norra Berget-en. A résztvevők élvezhették a tavaszi időjárást, azaz jégesőt és egy kis havat. „Tipikus Valpurgis!” – mondták a svédek.

Valborg//Valpurgis, Norra Berget

Valborg//Valpurgis, Norra Berget

Nálunk, a lakótelepen is szerveztek ünnepséget, ami csak este hétkor kezdődött. Addigra „elvonult a vihar, felsütött a nap.” Továbbra is hideg volt, a jégeső nyomai látszottak a földön. Jól felöltözve, a  szomszédokkal karöltve mentünk ki a tűzhöz. A máglyát a templom melletti téren gyújtották és műsor gyanánt a gyülekezeti kórus énekelt. Bár a szokás pogány eredetű, később a kereszténység Szent Valburga nevét kapcsolta hozzá a naptári időpont miatt.

Amikor már leégett a tűz és olyan hideg lett, hogy képtelenség volt tovább köszönteni a tavaszt a szabadban, akkor az egész szomszédság nálunk folytatta az ünneplést énekléssel, zenével és vidámsággal. Egészségetekre!

Valpurgis nálunk // Valborg hos oss

På skärtorsdag klär på sig barnen som påskkärringar (de har schalett på huvudet och målar kinderna röda) och knackar på hos folk för att önska trevlig påsk. De blir belönade med lite godis.

Den här traditionen kommer från en gammal folktro. Enligt denna flög häxorna på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen för att festa vilt med djävulen. De återvände på påskdagen. Häxprocesserna var betydelsefulla i Sverige, så om en kvinna blev anklagad för att hon var i Blåkulla, kunde det kosta henne livet. Det spelade ingen roll om hon protesterade och förklarade att hon inte åkt till någonstans, för häxorna kunde flyga till Blåkulla medan deras kropp var hemma. Oftast var det barnen som vittnade mot dem, för enligt folktron tog häxorna med några barn till Blåkulla för att delta i festen tillsammans med fan själv. Det är märkligt att det finns Blåkulla på flera ställen i verkligheten, en av dem är i närheten av Sundsvall.

De flesta jobbar bara halv dag på skärtorsdag. Långfredag är röd högtidsdag för att det ska finnas tid för att flyga till Blåkulla sköta sitt firande. Dessutom är annandag påsk också en betald ledig dag.

Naturligtvis dukar svenskarna sitt smörgåsbord. Påskmaten är ungefär lika julbordet, men rätterna är lite lättare. Skinka, inlagd sill och ägg saknas inte på menyn. Istället för julmust dricker man påskmust. Smaken är det samma, det är bara etiketten som är annorlunda på flaskorna. 

Traditionen att måla ägg finns det här också, men det är lika viktigt att dekorera lägenheten i vårfärger efter den långa vintern. Den mest vanliga färgen är gul, kanske för den gula påskliljan blommar vid den här tiden. Man pyntar med fjädrar på buskarna som blir till påskris. Det är en symbolisk koppling till palmsöndagen.

Barnen får påskägg som present. De är pappersägg med färgat påskmotiv i olika storlek. Föräldrarna gömmer godis och små leksaker i dem. Jag har sällan sett chokladkaniner och -ägg på affärerna. Orsaken kan vara att lösgodis är det mest omtyckta.

Det här året var det vårväder vid påsk, men i fjol var det mycket snö på marken. Trots detta var fint väder, solen sken, så grannarna satt ute i snön. Sådant har jag inte sett förut! Jag blev (kultur)krockad och väntade på förklaringen av min blivande sambo:

- Vad gör grannarna egentligen? – Frågade jag.

- De fikar.

- I SNÖN?????

- Ja.

- Va? 

- Det är fullt normalt här.

Jag trodde inte att man gjorde sådant, alltså att fika på gården i en meter snö, men i Norden är annorlunda på det här sättet också.

Det kalla vädret kom 30:e april. Det här datumet är viktigt i Sverige och på många andra ställen i Europa för den där dagen firar man Valborgsmässoafton. Som många andra traditioner hittar man ursprunget i den hedniska tiden. När kvällen kommer, samlas svenskarna, och de tänder en stor brasa och sen sjunger de. De bränner sina gamla grejer och vintern samtidigt, för att de ger plats till det nya, till våren. Tidigare brann brasan under flera dagar, för man kastade dit en gammal soffa, bildäck osv. Nu förtiden bränner de miljövänliga svenskarna bara trä. Elden ser fin ut ändå, fast lokalfolk säger att det är ingenting om man jämför brasorna förr i tiden. 

På Valborg var det fest på flera ställen i stan, den största ägde rum på Norra Berget vid fyratiden. Publiken kunde uppleva vårvädret, alltså mycket hagel och lite snö. „Typisk Valborg!” – kommenterade svenskarna.

Hos oss i bostadsområdet fanns det också en Valborgsfirande. Det började klockan sju, så ovädret försvann och solen sken. Det var kallt fortfarande, och spåren av is kunde man se efter haglet. I varma kläder gick vi ut med grannarna för att titta på elden. Brasan tändes vid kyrkan och det var kyrkokören som sjöng. Fast högtiden har hedniskt ursprung, deltog kyrkan i Valborgsfirandet antagligen för att fira helgonet heliga Valborg.

När elden brann upp och det blev så kallt, att det var omöjligt att fira våren utomhus, då fortsatte grannarna firandet hos oss. Vi spelade musik och hade trevligt tillsammans. Skål!

Egy másik élet Vikingföldön // Ett annat liv i Vikingalandet

A Határátkelő felkérésére írt cikkem, mely aznap este az Indexen kötött ki:

http://hataratkelo.blog.hu/2014/03/14/egy_masik_elet_vikingfoldon

index.hu főoldala

http://index.hu/index2/

Artikeln kom upp på en stor, ungersk bloggsida som handlar om ungrarna som bor utomlands. De hade frågat mig om jag ville skriva om mitt liv (som viking) och det ville jag. Den originaltexten kan man nå här:

http://hataratkelo.blog.hu/2014/03/14/egy_masik_elet_vikingfoldon

På kvällen dök upp artikeln på den största ungerska nyhetssidan (index.hu) som har också en blogg „avdelning.” Man kunde öppna texten genom huvudsidan. Det heter ”kanske 15 minuters berömdhet”.

Här kommer översättningen av berättelsen. Redaktören skrev inledningen, allt annat är mina tankar.

Dagens författare, Zsofi har bott i Sverige från maj förra året, så hon har ganska bra översikt om livet i Sundsvall. Två saker hjälpte henne mycket för att anpassa sig: kärleken och hon hade lärt sig svenska innan hon flyttade ut så hon inte behövde lära sig ett nytt språk. Man får veta om svenskarna att de kan vara jättesnälla, men jag skulle ha vissa problem med surströmming...

Om vi har tur och allt stämmer, kan vi åka från Budapest till Sundsvall på en dag. Man behöver bara flyga till Stockholm, sen åka tre och en halv timme med tåg.

Under min första resa kände jag att jag åkte till världens ute, fast Sundsvall ligger mitt i Sverige på östkusten. Men staden tillhör till Norrland, både på geografiskt och mentalt sätt.

I maj förra året flyttade jag ut till Sundsvall. Om jag blickar tillbaka på det nästan ett år jag bott i Sundsvall, gjorde jag ett bra val. Om man jämför min situation med många andras som bor utomlands, hade jag lite lättare, för jag flyttade till min älskade. Så det var enklare att bosätta och anpassa mig. Men det fanns problem ändå, till exempel Migrationsverket hade ingen aning om att Ungern tillhör till EU…

Jag lärde mig svenska i Budapest, delvis i en kurs, delvis privat. Min anledning var hobby och intresse för landet och dess kultur. Jag började mitt liv i Sundsvall med användbart svenska. Svenskarna var imponerade över att man kan lära sig deras modersmål utomlands.

Trots att alla kan engelska här, krävs det på jobbet att man kan svenska. Det dagliga morgonmötet och de gemensamma fikapauserna går på svenska. De är lite blandning av yrkes- och privatsnack. Många användbara idéer är föds där och ledarna får veta direkt alla problem som dyker upp.

Den svenska chefen är faktiskt en av kollegorna som deltar i dagliga rutinerna på samma sätt som de andra gör, men han eller hon kan hjälpa om man själv inte kan gå vidare. Chefen försöket inte bevisa att bara han eller hon kan ha rätt, eftersom det är möjligt, att underordnade ser problemet från ett annat perspektiv. Den svenska chefen uppmuntrar till att göra ett bra arbete och fokuserar inte på misstag.

Fast man brukar tro på svenskarna att de är kalla och introverta människor, har jag inte upplevt det. Man får några snälla ord från främmande på affären eller på gatan. Man kan alltid lita på bekanta och vänner att de håller vad de lovar.

Här på bostadsområdet umgås vi med våra trevliga grannar, på sommaren brukar vi grilla och campa, på vintern äter vi middag tillsammans. Fast de erkänner själva att det inte är så vanligt i ett bostadsområde i Sverige.

Vad gör man på fritiden?

I Sundsvall och närheten är det naturen som bjuder de flesta möjligheterna. Vintersport är populärt. Efter några minuters bilåkning kan man åka skridskor, slalom och längdskidåkning. Eller man kan heja till det lokala ishockeylaget.

På sommaren är det populärt att göra utflykter, plocka bär och svamp. Många åker med husbil eller husvagn för avståndet kan vara långt och man kan campa vart som helst i Sverige.

Kulturella upplevelser kan man också hitta i Sundsvall. Regelbundet finns det bra konserter, teaterföreställningar, diverse besök av författare och olika föredrag. De som bor i Norrland kan gärna åka bil ett par timmar om de vill delta i ett evenemang.

Tio intressanta saker om Norrland:
1.       På sommar är det ljust på kvällarna och nätterna, man använder inte gatubelysningen.

2.       Bilisterna i Norrland kör säkert på de hala, isiga vägarna, medan det jämt är olyckor i södra delen av Sverige. Här på norden är man stolt över att trafiken går och skolorna blir inte stängda för att det faller mycket snö.

3.       I regionen gillar man att äta surströmming. Den mest populära sorten producerar man fyra mil från Sundsvall. Nej, här känner man inte lukten.

4.       Det är få som röker, men många människor använder snus. Trots att man inte kunde bevisa att det kan orsaka cancer, är det förbjudet i alla EU-länder.

5.       Det är en populär vana i Norrland, att man inte svarar ”ja” på en fråga men suger tänderna. Lite som i Beatles låten Girl men kortare.

6.       Äldre människor, de som joggar och vissa andra har broddar på skorna under vintern för att undvika olyckor.

7.       I skogen lever älgar, lodjur, björnar, vargar och ormar fritt.

8.       De flesta av norrlänningar är nöjda med systembolaget. Där handlar de mest öl och vin på fredag eftermiddagarna. Om de har möjlighet, köper de brännvin från utomlands eller har egen tillverkning.

9.       Sundsvallsborna (som andra svenskar) kan prata om hockey flera timmar. De analyserar matcherna och funderar på chanserna på ett religiöst sätt. De tycker om att skoja över dialekter. Olika regioner mot varandra, kontra rikssvenska. Man får inte ta det seriöst!

10. Norrlänningar tycker om att köra snöskoter på vintern, men man måste vara försiktig för att inte välta.

Fő a biztonság! // Säkerhet framför allt!

Minden lakást biztonsági ajtóval szerelnek fel, ez állt a közös képviselettől kapott hírlevélben. Ugyanis itt a lakótelep vezetősége intézi a nyílászárók cseréjét. A lakók mentesülnek a nagyösszegű kiadásoktól, nem kell iparos után szaladgálni, résztvenni a vircsaftban. Bár a közös költség jóval magasabb, mint a magyar társasházakban, de ebből a pénzből sok mindenre jut, többek között a renoválásokra és a rezsire is. Nem kell a közüzemi számlák befizetésével bajlódnunk minden hónapban, sem erőnkön felül spórolnunk a fogyasztással, valamint nem kapunk a szívünkhöz egy-egy váratlanul magas összegre kiállított csekk láttán.

Az ajtócserével kapcsolatban egy teendőnk volt: befáradni a közös képviseleti irodába a négy darab kulcsért. Minden lépcsőházban ki van függesztve, melyik hétre esnek a munkálatok. Nem kötelező otthon lenni, mert minden lakást ki lehet nyitni a főkulccsal. Fel sem merül, hogy bárki kihasználná az alkalmat a lopásra (kinek hiányzik a botrány? Melyik cég akarna egy ekkora piacot elveszíteni? Több, mint ezer lakásról van szó.).

Kint, a ház előtt már hetek óta várják a ponyva alatt feltornyozott ajtók, hogy felszereljék őket. A rakományt nem őrzik, mégsem rongálta meg, vitte el senki. „Ugyanígy működött az ablakcserénél.” – mesélik a svédek. És nem csak nálunk. Magam is láttam a város másik végében felhalmozott ablakokat. Annyi volt a különbség, hogy a forgalmasabb környéken egy vékony drótkerítést állítottak a  szállítmány köré. De így is könnyű préda lett volna a rongálók és a tolvajok számára. Tudomásom szerint nem történt incidens, talán másban fel sem merül ilyesmi.

Csak egyet nem értek: mi szükség van biztonsági ajtóra?

Biztonsági ajtók // Säkerhetsdörrar

Enligt nyhetsbrevet av bostadsföreningen blir alla lägenheter utrustade med säkerhetsdörrar. Det är nämligen styrelsen som är ansvarig för att byta dörrar och fönster. Innehavaren behöver inte fixa det skälv, leta efter en yrkesman och betala de dyra kostnaderna. Avgifterna för lägenheten är mycket högre än i Ungern, men bostadsrättsföreningen betalar flera olika saker från de där pengarna. Till exempel: renoveringar och driftkostnader. Man behöver inte betala olika räkningar varje månad, eller spara extremt mycket med förbrukningen. Man får inte några oväntade höga räkningar heller.

I samband med dörrbytet hade vi bara en sak att göra: att hämta fyra nycklar från servicekontoret. I varje trapphus hänger informationsbladet, vilken vecka arbetena kommer att ske. Man behöver inte vara hemma den där tiden, för det går bra att öppna dörrarna med huvudnyckeln. Det kommer inte ens i fråga att någon tar möjligheten för att stjäla (vem vill ha en skandal? Vilket företag vill tappa en så stor kund, över tusen lägenheter?).

På gården har dörrarna väntat under tältduk för några veckor för att monteras. Trots att lasten inte står under bevakning, blev den inte vandaliserad eller stulen. ”Det funkade på samma sätt med fönsterbytet” – berättade svenskarna.Och inte bara hos oss. Jag såg själv att de lastade av fönsterrutor på andra sidan av stan. Skillnaden var bara att det stod ett tunt staket runt fönstren för att det är ett mer trafikerat område. Om någon bestämde sig att vandalisera eller sno lasten, hade de möjlighet ändå.  Om jag är rätt hände ingenting, man hade kanske inte ens en sådan tanke.

Det finns bara en sak som jag inte förstår: varför behövs säkerhetsdörrar egentligen?

A kilenc és félmillió olvasó országa // Nio och halvmiljon läsares land

Ma rám köszönt az egyik szomszéd kisfiú a könyvtárban, majd lelkendezve megmutatta, milyen könyveket kölcsönzött ki. Harcoló szuperhősök képei rajzolódtak elém, tisztességesen teleírt oldalak mellett. Megkérdeztem tőle, hogy egyedül szokott-e olvasni, vagy anyu és apu segítségével. A nyolcéves fiú először megdöbbent a kérdésemen, aztán így válaszolt: „Magam szoktam olvasni.”

Nem ő volt az egyetlen gyerek, akit ott láttam: egy egész osztály válogatott kedvére az olvasmányok között. A tanító néni csak a kölcsönzés során felmerülő problémákban segített, hol az olvasójegy hiányzott, hol meg néhány visszahozandó könyv.

A srácok otthonosan mozogtak a könyvtárban. Nem voltak néma csendre kényszerítve, igaz, nem is kiabáltak. Jól érezték magukat.

Svédországban már régen felismerték, hogy nem szabad elriasztani a kisiskolásokat a könyvektől. A felnőttvilág nem erőlteti rájuk a klasszikusokat, hanem a gyerekek maguk választanak olvasmányokat. A cél az olvasás megszerettetése, a könyvtárba járás igényének elültetése a diákokban.

Sundsvallban és környékén tizenkét könyvtár van. Akik nem jutnak el egyikbe sem, azok a városban és a falvakban is megálló könyvesbuszról kölcsönözhetnek. A könyvtári tagság ingyenes.

könyvesbusz

Bokbussen

A svédek főleg kortárs irodalmat és krimit olvasnak, a klasszikusok csak másodlagos szereplői a könyvesboltoknak. Itt aligha lepődik meg egy ifjú olvasó, hogy az író élő ember is lehet.

A helyi újság hetente közöl recenziót az új könyvekről. Decemberben egy teljes oldalon foglalkozott Nádas Péter Párhuzamos történetek című regényével, amely immár svédül is olvasható.



Idag träffade jag en grannpojke på biblioteket som entusiastiskt visade mig, vilka böcker han lånade. Jag såg kämpande superhjältar på bilderna, bredvid dem var det massor av text. Jag frågade honom om han brukar läsa själv eller mamma och pappa hjälper honom. Den åttaårige pojken blev förvånad över min fråga först, sen svarade han: ”jag brukar läsa själv.”

Han var inte det enda barnet som jag såg där: en hel klass valde böcker med engagemang. Fröken hjälpte bara när eleverna hade problem med lånandet, ibland saknades lånekortet, ibland några böcker som de måste lämnas tillbaka.

Ungarna kände sig hemma på biblioteket. De var inte tvungna att vara helt tysta, fast de inte skrek heller. De verkade trivas.

I Sverige är det klart, att man inte skrämmer bort barnen från böckerna. Vuxenvärlden tvingar dem inte att läsa klassikerna, barnen får välja böckerna själv. Det viktigaste är att ungarna ska tycka om att läsa och de har behov att gå på biblioteket.

I Sundsvall med omnejd finns det tolv bibliotek. De som inte kan gå dit, kan låna böckerna från bokbussen, som har hållplatser både i stan och i byarna. Det är gratis att låna, bara man har ett bibliotekskort.

Svenskarna läser oftast samtidslitteratur och deckare. Klassikerna är inte så populära i bokaffärerna. Här blir en ung läsare inte förvånad över att en författare kan vara en levande människa.

Lokaltidningen publicerar recensioner om nya böcker varje vecka. I december skrev Sundsvalls Tidning en hel sida om den ungerska författarens Péter Nádas roman som har titel Parallella historier som kom ut på svenska.

Erdő mellett jó lakni // Dra åt skogen!

Bármilyen hihetetlennek tűnik, de itt, Sundsvallban is jó idő van nyár végén. A svédektől mást sem hallani, mint "de szép időnk van" vagy "meleg van". Esténként már kevesebbet üldögélnek az udvaron, de sétálni, mozogni még lehet kint. Nosza, gondoltam, ki kell használni, hogy az erdő mellett lakom! A házkezelőségtől kapott tájékoztatófüzetet (igen, itt ilyen is van!) átolvasva megtudtam, hogy a lakótelep mellett pontosan honnan indul a kivilágított, erdei sétaút. A lámpák a téli hónapokban segítik a tájékozódást, mikor az ösvény síterepként szolgál.

Az erdei csapás elég keskeny az elején, egyfolytában a földet néztem, nehogy kígyóba botoljak. A svédek egész nyáron nyugtattak, hogy a csúszómászók nem bántanak, nem mérgesek, ha az ember dobbant a lábával, akkor eliszkolnak. De ők nem számoltak az infarktussal, amit egy fűben tekergőző kígyó tudna okozni, ha találkozik egy közép – európai, nagyvárosi kirándulóval. Végül nem találkoztam kígyóval, csak spanyol csupaszcsigákkal az út első szakaszán. Érdemes volt pásztázni a földet, mert előbb-utóbb megjelentek az ösvény mellett a tenyérnyi nagyságú gombák, melyek elvileg ehetőek, de én szakértő híján inkább csak néztem őket. Nem sokkal később akadt más fogamravaló ínyencség: áfonyabokrok bukkantak fel lépten-nyomon, érett gyümölccsel. Egész áfonyát csak jobbminőségű joghurtban láttam eddig, hát ideje, hogy megkóstoljam (itt jegyzem meg, hogy Svédországban szabadon lehet bogyókat szedni.). Finom! Továbbmenve újabb és újabb áfonyabokrokkal találkoztam, így ismét kénytelen voltam egy kis szüret szünetet beiktatni. Később málnabokrokat is láttam, azokat is áttanulmányoztam, van-e még rajtuk ehető gyümölcs. Volt. Ezen kívül egy szem kései szamócát még le tudtam szedni, de a szezonja már elmúlt.

Miután egyelőre nem mutatkozott több gyümölcs és kígyóval sem találkoztam, elmerengtem, vajon milyen állat jöhet még. Medve! Nem, a svédek szerint nincsenek errefelé medvék. Remélem, ezt maguk a medvék is tudják. Az ember olvasott ezt-azt velük kapcsolatban, mit csináljon, ha találkozik velük. Állítólag le kell feküdni a földre és halottnak tettetni magunkat. Én inkább megkérdeztem egy svédet. A válasz:

- Fuss, mint az őrült!

- De a medve is gyorsan fut!

- Akkor fuss méggyorsabban!

Világos. A medvekérdés tisztázott. De mi van a jávorszarvassal? Tele van velük egész Norrland. Bár itt, az út mellett nem láttam szarvasos táblát. Hmmm... Lehet, hogy a jávorszarvasok kaptak figyelmeztető táblát: "Vigyázz, emberek!" Igen, a gondos svédekről ezt el tudom képzelni. Akkor ez is letudva.

Megkönnyebbülve folytattam tovább az utamat. Már a kirándulás végefelé jártam, amikor szembetalálkoztam egy párral, akik két kis edénybe szedtek erdei bogyókat. Barátocskáim, abból nem esztek! Későn jöttetek! A pesti lány már lelegelte az egész erdőt!

Det låter kanske lite otroligt, men här i Sundsvall är det varmt i slutet av sommaren. Svenskarna talar bara om att: ”vi har fint väder” eller ”det är varmt.” De sitter inte så ofta på gården längre, men man kan fortfarande promenera och motionera utomhus. Okej då, jag borde utnyttja att jag bor bredvid skogen! Jag läste igenom informationsbroschyren (ja, sådan finns här) som alla fick av bostadsrättsföreningen. Där står var man kan hitta elljusspåret. Lamporna hjälper att orientera i vintern, när man använder vägen som skidspår.
Spåret är jättesmalt i början, jag tittade marken hela tiden för att inte träffa ormar. Svenskarna har lugnat mig hela sommaren: ormar är inte farliga, inte giftiga heller. Om man stampar med foten på marken, försvinner de. Det kan vara sant, men svenskarna räknade inte med hjärtinfarkten som en orm kunde orsaka om den träffar folk från en mellan - europeisk storstad.
Jag träffade inga ormar, bara mördarsniglar i början av spåret. Det lönade sig att titta ner, för stora svampar växte vid vägen. Teoretiskt kan man äta dem, men utan expert vågade jag inte plocka dem. Lite senare träffade jag blåbärsris med mogna blåbär. Eftersom jag bara har sett ett helt bär i högkvalitativ yoghurt var det hög tid att smaka det (här måste jag påpeka att man får plocka bär fritt i Sverige). Gott! Jag gick vidare och såg mer och mer blåbärsris, så jag kände mig tvungen att göra en liten rast och plocka lite bär. Senare upptäckte jag hallonbuskar också, jag kontrollerade om de har hallon på sig. Ja, jag hittade några stycken. Förutom dem hittade jag ett smultron, men det var redan efter säsongen.

Eftersom jag inte längre såg några bär eller ormar, började jag tänka vilka djur jag kan träffa i skogen. Björn! Nej, enligt svenskarna fanns det ingen björn här. Jag hoppas att björnarna vet det också! Jag läste lite om dem, vad man skulle göra om man träffar en björn. I boken stod att man skulle lägga sig på marken och låtsas och spela  död. Jag hade frågat en svensk för säkerhets skull:
- Spring för helvete!
- Men björnen springer också fort!
- Spring ännu fortare!

Björnfrågan är klar. Men vad är det med älgar? I Norrland är det fullt av dem. Men jag har inte sett någon skylt vid vägen. Hmmm… Kanske älgarna har fått varningsskylt: ”Varning, människor!” Ja, det är möjligt att de omtänksamma svenskarna tänkte på det. Alltså behövde jag inte tänka på det längre. Lättad promenerade jag vidare. Vid slutet av vägen träffade jag ett par som samlade några bär i två burkar. Kära vänner! Ni kom för sent! Tjejen från Budapest har ätit upp allt! 

A szomszédok - ahogy Horváth Ádám megálmodta / Grannarna - livet som i en ungersk såpopera

Egy kritika szerint A Szomszédok teleregény életszerűtlen, mert a panelban az emberek inkább bezárkóznak, a lakók nem keresik egymás társaságát. Ezzel szemben itt, a lakótelepen gyakran az az érzésem, hogy a sorozat illúziója megvalósult. Lent, az udvaron áll egy grillsütő (amit szintén a szomszédok pofoztak ki), ha jó idő van, akkor néhányan biztosan lent vannak és sütögetnek. Néha összebeszélünk velük és előre elhatározzuk, hogy lent találkozunk, de spontán is lehet csatlakozni. Persze úgy könnyű, ha ismerősök ülnek kint, viszont az is előfordult már, hogy kvázi ismeretlenek odajöttek, beszélgettek velünk, aztán ottragadtak. Általában mindenki a saját "pecsenyéjét", sütögeti, de természetes, hogy egymás ételéből, italából megkínáljuk a másikat.

Minden lakáshoz tartozik egy kis parcella az udvaron, ahol szabadon lehet kapirgálni. Virágot, haszonnövényt, bokrot szoktak ültetni. Mindenki rendben tartja a maga kertecskéjét. Talán mondanom sem kell, hogy senki nem lop a másiktól és nem tapossa le a szomszéd kertjét, csak azért, mert az nem az övé, tehát nem számít.

Igénybe vehető a "közös helyiség" is, ahol akár 20-30 ember is mulathat egyszerre. Felszereltség: asztalok, székek, kanapé, tv, projektor, konyhasarok, takarítószerek, mosdó. Májusban, az euróvízió döntőjén itt gyűltünk össze, hogy surströmminget, azaz rohasztott heringet együnk...

lakótelepi kiskert // Odlingslotter

Det fanns en populär ungersk TV-serie i 80- och 90- talet som utspelades i ett bostadsområde och handlade om människors vardag. Titeln hette Grannarna. De där människor som bodde i samma hus snackade jättemycket med varandra, ibland firade de tillsammans (t.ex. nyårsafton), så de träffade många gånger. Enligt kritiken var det inte realistiskt, för i verkligheten skyndade folk hem, låste dörren och det fann inget socialt liv i bostadsområdet. Jag måste meddela att vardagslivet här går som regissörens ordning i serien. Illusionen av såpoperan blev verklighet här. På gården stor en grill (det var också grannarna som satte upp den). Om vädret är fint, är det säkert att några är där ute på gården och grillar. Ibland bestämmer oss tillsammans att vi träffas därute, men det kan hända spontant också. Det är enkelt om bekanta sitter omkring bordet, men alla är välkomna. Det har redan hänt att nästan okända kom och vi började prata med oss och till slut stannade de där. Mest är det så att alla grillar sitt egna kött, men man brukar bjuda varandra på mat och dryck.

Alla lägenheter har en egen liten trädgård var man kan odla blommor, buskar, vad som helst. Man är ansvarig för den egen gården. Jag behöver inte säga att man stjäl inte från varandra och man går inte genom grannens mark bara för det är inte egen så det räknas inte.

Det finns ett konferensrum också var cirka 20-30 människor kan ha roligt samtidigt. Utrustat med många bord, stolar, soffa, tv, projektor, kök, städmaterial och toa. Vi samlades där i maj, tittade på eurovision song contest och åt surströmming...